Vila - Markus 6:31

14 juni 2007
Markus 6:31

Arbete och undervisning. Kontakter med människor. Aktiv tanke. Samtal. Inspirationen flödar och livet är aktivt. Jesus och hans lärjungar var aktiva i sitt spridande av ordet. Då säger Jesus att de skall vila.

Just det är viktigt. Att vila.
Hörsamma uppmaningen – glöm inte att vila!
Det är fantastiskt att göra, verka och rusa vidare – rida på framgångens våg…
Men vilan är nödvändig.

Jesus sade; ”Kom så drar vi oss undan till en öde plats där ni kan vila er lite.” (Markus 6:31)

Just det är viktigt. Att vila.

Vila
- för att vilan bygger upp kraften på nytt
- för att vilan ger möjlighet till reflektion
- för att vilan ger möjlighet till förkovran och samtal

För att vilan helt enkelt är helt nödvändig.

Så är det med fysisk träning. En aktiv idrottsman eller idrottskvinna som tränar oavbrutet bryter ner sin kropp. Nöter sönder den, nöter ut den. Uppbyggelsen sker i vilan – helandet av muskler och en ny längtan att skapa mer. Vilan kan frustrerar – bygga längtan för mer – men skapar och bygger förutsättningar för en aktiv fortsättning.

Vilan är också nödvändig i vårt arbete. Vi arbetar under många timmar under en dag, vi koncentrerar oss, sliter på kropp och tanke. Gör vårt ytterst att göra vårt bästa. Vi sätter spik och isolering på rätt plats, vi redovisar skatt på rätt sätt, vi ger rätt medicin och rätt råd, vi hjälper barnen på bästa sätt. Det tar kraft – som kräver vila för avi skall orka igen. Och igen. Och igen.

Precis som för arbeten måste vi bygga genom vila. Hela oss såväl fysiskt som psykiskt – för att klara vårt nästa uppdrag.

Samma sak gäller i vårt förhållande till vår tro. Att vila – att vila i – för att växa i tro. Vi lever i en fantastisk tid – men också i en fruktansvärd tid. I vissa avseenden bättre än förr – och i vissa sämre. Vad som bedöms som vad kan inte jag – eller du – yttra oss om. Det är alltför stort och alltför subjektivt.

Att vila i tron kan vara att inse vad som är vad, och hur vi kan förhålla oss. Att vi kan förlika oss och acceptera. Att vi kan handla och påverka. Att vi alltid kan göra – att vi alltid efter en stunds vila och reflektion kan finna ett sätt att göra – påverka – utifrån Tron. Den tro som präglats av Herrens tanke.

Vila är bön.
Vila är Gudstjänst.
Vila är reflektion.
Var för sig, och tillsammans
Vila är alternativet – till det du alltid annars gör.

Om du ”alltid” ber med andra – kan vila vara att be ensam. Om du ofta springer – kan vila vara att paddla kajak. Om du arbetar med medicin eller siffror, kan vila vara att snickra på huset.

Vila kan vara att sova i hängmattan – men också att springa ett maraton. För att bli bättre måste du avstå ibland. Du måste betrakta från håll – och sedan öva igen.

Ibland är vilan förskräckligt frustrerande. Då kan man undra om den gör nytta – men det gör den nog ändå. Den tvingar mig till tanke. Den tvingar mig till en annan aktiv handling.

Herre
Tack, för vilan
Tack, för att du berättar för mig att vilan är viktig.
Tack, för att du påminner mig om det igen.

Herre
Lär oss
Påminn oss
Att ta hand om varandra
Så att vi inte bränner sönder oss,
Vare sig till kropp eller till själ.

Lär oss
Att inse vikten av att vila

Amen

Jag sprang Sthlm Marathon i lördags.
Det var stort och fantastiskt
Jag njöt av känslan att ha gjort detta

Alla råd säger Vila
Men på måndagen tyckte jag mig ha vilat nog
Jag hade fel.

Jag gjorde fel när jag sprang på tisdagen.
På onsdagen kändes något inte rätt
På torsdagen var jag riktigt ordentlig förkyld
Dagens bibelord säger Vila.
Tänk, om jag lyssnat
Då kanske jag hade sluppit denna pina…