Låt oss vandra i ljuset tillsammans...

Men om vi vandrar i ljuset,
liksom han är i ljuset,
då har vi gemenskap med varandra,

och blodet från Jesus, hans son,
renar oss från all synd. (1 Joh 1:7)

Låt oss ändra texten, eller i tanken och i handlingen. Låt oss istället tänka, säga och känna, som i att göra - när vi vandrar i ljuset, inte med ett men eller med ett om, utan när - som att vi faktiskt gör.

När vi vandrar i ljuset - just där han är. Då har vi gemenskap med varandra. Då vandrar vi i ljuset tillsammans. 

I ljuset vandrar vi, tillsammans med han som lyfter oss, ser oss, renar oss och omsluter oss. Han, som skapar trygghet och närvaro. Tillsammans vandrar vi, i kärlekens spår. Kärlekens spår, de ljusa, de lätta och de trygga. 


Tack, Herre
För att du vandrar vid min sida.
Genom de ljusa tiderna, 
allteftersom.
Amen

I Ordet var liv

I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Joh 1:4

Allt blev till genom ordet. I ordet var liv. Livet var vårt ljus. Som kom av ordet.

När jag lämnar ordet, inte ser det, så ser jag inte heller livet. Då saknar jag ljuset i livet. Mörkret tar överhanden. Det sänder hela sitt väsen över mig. Det mörka. Det utan hopp. Misströstan växer i mig, utan att ljuset kommer in. Det får inte plats, att värma min själ.

Jag får inte plats, i livet. Det finns inga ord, som får mig att se, längta och vara. Det finns inget ljus, som ger mig liv. Jag vet inte längre vad jag är.

Jag är bara ett tomt skal. Utan uppgift och utan sammanhang. Jag är helt utan glädje.

Gode Gud.

Hjälp mig att se.

Ordet. Ljuset. Livet.

Amen

Joh 1:1-5.

I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Heliga Trefaldighets dag - Missionsdagen

Söndag den 19 maj 2011 är den Heliga Trefaldighets dag. Den är även kallad Missionsdagen. Den infaller 56 dagar (8 veckor) efter påskdagen. Temat för Heliga Trefaldighets dag är; Gud - Fader, Son och Ande.

1 Mos 18:1-8

Apg 4:5-12
Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste och de skriftlärda i Jerusalem. Översteprästen Hannas var där liksom Kajafas, Jonatas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt. De lät föra fram apostlarna och frågade dem: "Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?" Då fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: "Ni äldste och folkets ledare, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. Jesus är stenen som föraktades av er husbyggare men blev till en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss."

Joh 11:18-27
Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen." Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."

.... jag längtar åter till orden om orden. Om tankarna kring orden för dagen....

Ja, Herre, jag har dig kär...

Onsdag den 22 april 2009
Johannes 21:15-17

Ja, Herre, jag har dig kär.

Det verkar som jag tvekar ibland. Det verkar som om jag inte vågar ibland. Det verkar som om jag tänker fel ibland. Men - visst har jag dig kär. Jag behöver dig verkligen. Jag behöver verkligen din kraft och din omsorg, varje dag. Jag klarar mig helt enkelt inte utan dig. Skulle jag säga något annat vore jag verkligen ute och cyklade.

Och visst är jag ute och cyklar ibland. Inte så att jag tror att jag förnekar dig och mitt behov av dig, men kanske att jag ibland tror att jag klarar mig själv mer än jag faktiskt gör.

Tack, Herre, för att du inte ger upp om mig.
För att du finns vid min sida trots min stora otillräcklighet.

Tack, Herre, för att du låter mig inse att så är fallet.
Att du står vid min sida, så att jag kan försöka igen.

Amen

Frid....tappa inte modet....

Johannes 14:27

Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er.

Jag ger er inte det som världen ger.

Känn ingen oro och tappa inte modet.

´

Idag är en ny dag, med glädjeämnen och med prövningar.

Vi möter människor som vi inte förstår, vi våndas och vi blir missförstådda.

Men vi möter oxå människor och värden som tillför - tillför omsorg, kärlek och värde i några olika sorters mått.

´

Låt oss förhålla oss, på rätt sätt, till alla livets företeelser och till livets alla möten.

Kanske kan vi göra livets allt, till just tillförande - när vi förhåller oss "rätt" till dem.

´

Låt oss göra vårt yttersta för att ta emot och bära den frid vi givits.

Låt oss känna trygghet i detta och avstå från livets oro.

Låt oss lägga våra liv i Herrens händer.

´

Herre

Hjälp oss, led oss, stöd oss

att ta emot det du ger oss,

den frid du ger oss

Hjälp oss, led oss, stöd oss

att skaka av oss livets oro

och istället se att du bär oss

hela vägen

Herre,

hör vår bön

Amen

Att Växa i Tro.....

Femte söndagen i påsktiden
Söndagen infaller 28 dagar efter påskdagen.
Temat är ”Att växa i tro”.

Texter för denna dag;

Hosea 11:1-4
Första Johannesbrevet 4:10-16
Johannesevangeliet 16:5-11

Hosea 14:5-9
Första Johannesbrevet 3:18-24
Johannesevangeliet 15:10-17

(2008-04-20)
Jesaja 57:15-16
Galaterbrevet 5:13-18
Johannesevangeliet 17:9-17

Dag för dag växer barnen – och även du och jag.
Dag för dag växer världens folk. Var för sig, och tillsammans.
Dag för dag växer gräset, träden och blommorna.
Dag för dag växer kärleken, hatet och utanförskapet.

Allt levande växer, och är beroende av hur det möts och vilken näring det får. Känslor, kärlek, människor, liv – och vår tro…

Barnen. De soliga, glada, underbara små ungarna. De som busar och lever rövare, de som vägrar, övar, pressar, leker och pinar. De som sträcker sina små armar efter sina föräldrar och syskon för närhet och kärlek. De som längtar och ber efter uppmärksamhet. De som längtar efter att växa, att bli stora, att få göra mer och mer – i vår värld. Tillsammans med andra.

Barnen. Vad behöver de för att växa? Kanske behöver de näring. Näring, som mat och vätska, som omsorg, som tak över huvudet, som trygghet och kärlek. Ja, visst är det så. De strävar och längtar efter näring, för att kunna växa. Precis som blomman där ute, så behöver de sin näring – för att kunna växa. De behöver få göra, och öva. De behöver få sin uppmärksamhet – från sig själva, från sina vänner och från sina föräldrar. Ibland blir det svårt och tungt, men ibland bygger det kraft. Allt eftersom man lär sig, så växer man. Allteftersom man tillförs näring, så växer man. Näring, som mat, som kärlek, som uppmärksamhet, som uppgifter, som att någon ser vad de gör, och ser dem för vad de är.

De vuxna. Precis som du och jag. Behöver också näring, för att kunna växa. Var och en behöver ses, var och en behöver mat, vätska och omsorg. Var och en behöver någon sorts uppmuntran, och var och en behöver ses och uppskattas. Utan allt detta, är det svårt att växa. Ibland alldeles omöjligt.

Den som inte ses, eller den som är ensam – får svårare att växa, än den som uppmärksammas. För inte så länge sedan skrev Ove Sommar i Sändaren om barnen. Han skrev om killarna, som tilläts ta plats och busa och stoja, medan tjejerna igen, och igen, skulle vara tysta och snälla. Hur skall tjejerna kunna växa, när de begränsas och tystas, igen och igen?

Att växa i tro. Handlar också det om näring. För hur kan vi växa utan näring?

Näring – som ord och tanke. Näring – som handling och omsorg. Näring – som närvaro i tron.

Att växa. Dag för dag. Genom att tillföra och fånga sådant som ger näring.

Tanke, bön, reflektion, att se och lyssna, att inte bara stanna i sig själv, utan att se allt runtomkring – och också att uppskattas av de grupper av människor du rör dig i.

Johannes 4:13-15 Ordet för idag 26/9 2007

Ju mer vi dricker av Anden, Tron, Kärleken till Gud - desto tryggare blir vi. Jesu vatten ger en stark källa inom oss som porlar, växer, bygger, skapar - och ger liv - ett evigt liv.

Känslan för riktigheten i detta - bibelordet och dess kraft - känns stark.

Men jag kan också känna ett fel i ordet. Ty - ju mer jag dricker, desto törstigare blir jag. Jag längtar efter mer. Mer ord. Mer undervisning. Mer kärlek i förhållande till varandra och till vår jord - vilket vi mer och mer får, ju mer vi lär oss, ger - var och en och tillsammans - ju mer vi lever som Jesus tänkt.

Drick av Jesu andliga vatten. Det som tillför. Det som bygger. Det som stärker. Det som ger mervärde - till dig, mig - oss alla och envar.

Herre.
Tack, för denna nya dag.
Tack, för din närvaro.
Tack, för din kraft - i mig.
Amen

Att Växa i Tro..... är att Andas Tro...

1 Johannes brev 3:18-24
Johannes evangelium 15:10-17

Att växa
Att hålla fast vid
Att inte ge upp
Att tro på
Att lära sig mer

Att växa i tro, är att andas tro, att leva med och i tro.
Att göra det till sitt Levnadssätt.

Inte med bara ord, utan med handling.

Det är just genom våra handlingar som visar oss att vi lever som vi säger att vi gör. Genom att ringa den vi bryr oss om, genom att visa, genom att göra, genom att se… Inte genom att bara se sig själv. Inte genom att glömma, eller att inte hinna. Utan att göra – det som innebär Kärlek och omsorg om sin nästa.

Tillsammans i handling skall vi göra.
Tillsammans i handling skall vi vara.

Att växa i tro.
Är Att andas tro
Är Att göra tron – i aktiv handling – till sitt levnadssätt.