Pingst firas till minne av den heliga Andens utgjutande över lärjungarna. (Apg. 2:1-13). Många människor lät döpa sig och församlingens antal steg med flera tusen personer.
Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelfärdsdag (som infaller 40 dgr efter påsk).
Ordet pingst (pentekoste) betyder 50 dagar efter påsk. Pingsten är en fortsättning på påsken och påminner oss om att kyrkan inte firar Jesu död utan den uppståndne Herren.
Pingsten betecknas ofta som kyrkans födelsedag. Det var då som Jesu lärjungar började att organisera en församling och missionera. I kyrkoårets ordning innebär pingsten påsktidens avslutning.
Precis som vid påsk firas även en judisk högtid samtidigt. Den judiska högtiden Shavout firar minnet av att Gud gav judarna de tio budorden på Sinai berg. Det tog 50 dagar för israelerna att gå från Röda havet till Sinai berg där de fick lagen.
Visar inlägg med etikett Pingst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pingst. Visa alla inlägg
fredag 22 maj 2009
tisdag 5 juni 2007
Herre, följ mig idag.....
5 juni 2007
Apg 2:38-39
Lämna synden och vänd om till Gud…
Ni skall då få Guds heliga Ande som gåva.
Det gäller alla som tackar ja – till inbjudan att få tillhöra Herren.
Var och en kan välja stig i sitt liv. Stigarna är många och vi tvingas välja dag för dag, stund för stund. Ibland är valen lätta, men ibland hamnar vi på kanten till fel. Det kan vara smått och på sitt sätt obetydligt – men det kan också smitta till något annat.
När vi tackar Ja till att vandra på Herrens stig bör vi kanske följa den tanken…ordentligt.
Att lämna synden och vända sig till Gud innebär många och långa samtal. Samtal med och om Herrens själv. Samtal om vad som är vad och om hur det är möjligt att undvika att slira in på stigar som inte är riktigt rätta. Gränsdragningar, bedömningar, bön, undervisning, samtal. Inte en gång, utan gång på gång.
Jag märker att ju mer jag läser, talar och lyssnar – desto mer vill jag … läsa, tala och lyssna. Det ger en vilja att ”leva mer” i det goda. Att vara och att verka. Att se och att göra, utan att slira. Att medverka i det Kristna livet i syfte att verka för en bättre tid, ett bättre liv, med Herrens tanke och gärning som det viktiga och riktiga i vågskålen.
Jag ser att jag ”slirar” i tanke och handling – varje dag.
När jag avslutar min dag, i samtal med Herren – och konstaterar att jag igen på något sätt har brustit. I smått eller i stort, eller i något som ter sig smått, men ändå är alltför stort – har jag igen brustit. Det är en vånda! Men samtidigt är då tillhörigheten till Herren en möjlighet.
En möjlighet att stanna. Reflektera. Konstatera brister. Be om förlåtelse. Och gå vidare. Igen och på nytt.
Vi måste också visa våra medmänniskor att vi har förstått att vi har felat. – för att klara våra mänskliga relationer. Det får inte försummas. Lika lite som vårt samtal med Herren får försummas.
Herre.
Följ mig idag.
Håll mig nära dig.
Låt mig inte slira iväg på syndens stig.
Låt mig stanna i varje val – och finna de rätta tankarna och handlingssätten.
Varje gång!
Herre.
Följ mig idag.
Håll mig nära dig.
Amen.
Apg 2:38-39
Lämna synden och vänd om till Gud…
Ni skall då få Guds heliga Ande som gåva.
Det gäller alla som tackar ja – till inbjudan att få tillhöra Herren.
Var och en kan välja stig i sitt liv. Stigarna är många och vi tvingas välja dag för dag, stund för stund. Ibland är valen lätta, men ibland hamnar vi på kanten till fel. Det kan vara smått och på sitt sätt obetydligt – men det kan också smitta till något annat.
När vi tackar Ja till att vandra på Herrens stig bör vi kanske följa den tanken…ordentligt.
Att lämna synden och vända sig till Gud innebär många och långa samtal. Samtal med och om Herrens själv. Samtal om vad som är vad och om hur det är möjligt att undvika att slira in på stigar som inte är riktigt rätta. Gränsdragningar, bedömningar, bön, undervisning, samtal. Inte en gång, utan gång på gång.
Jag märker att ju mer jag läser, talar och lyssnar – desto mer vill jag … läsa, tala och lyssna. Det ger en vilja att ”leva mer” i det goda. Att vara och att verka. Att se och att göra, utan att slira. Att medverka i det Kristna livet i syfte att verka för en bättre tid, ett bättre liv, med Herrens tanke och gärning som det viktiga och riktiga i vågskålen.
Jag ser att jag ”slirar” i tanke och handling – varje dag.
När jag avslutar min dag, i samtal med Herren – och konstaterar att jag igen på något sätt har brustit. I smått eller i stort, eller i något som ter sig smått, men ändå är alltför stort – har jag igen brustit. Det är en vånda! Men samtidigt är då tillhörigheten till Herren en möjlighet.
En möjlighet att stanna. Reflektera. Konstatera brister. Be om förlåtelse. Och gå vidare. Igen och på nytt.
Vi måste också visa våra medmänniskor att vi har förstått att vi har felat. – för att klara våra mänskliga relationer. Det får inte försummas. Lika lite som vårt samtal med Herren får försummas.
Herre.
Följ mig idag.
Håll mig nära dig.
Låt mig inte slira iväg på syndens stig.
Låt mig stanna i varje val – och finna de rätta tankarna och handlingssätten.
Varje gång!
Herre.
Följ mig idag.
Håll mig nära dig.
Amen.
lördag 26 maj 2007
Pingst 2007 - Den Heliga Anden....
27 maj 2007 - Pingstdagen
Tema; Den Heliga Anden
Andra årgångens texter
Joel 2:28-29
Herrens ord kommer till Joel;
Det skall komma en tid
Då jag utgjuter min ande över alla.
Era söner och döttrar skall profetera,
Era gamla män skall ha drömmar.
Era unga män se syner.
Också över slavar och slavinnor
Skall jag då utgjuta min ande.
Herren säger –
Det skall komma en tid
I det ser jag en bekräftelse på just det
vi ber om vi våra böner när vi ber Herrens bön -
”Låt ditt rike komma”
En bekräftelse på det vid är lärda av Lukas -
När vi ber herren komma och regera ibland oss – som vi läste i Bönsöndagens texter i mitten av maj, där Lukas 11:1-13, lär oss hur vi skall be.
Det skall komma en tid då jag utgjuter min ande över alla.
I det ser jag den tid när Herren återvänt
Och fostrar och leder
Alla
Utan undantag
I det ser jag den tid
När krig, farsoter, rädsla, ojämlikhet, fattigdom, girighet, hunger, bostadslöshet, och motsvarande sorgeämnen
Förbytts
mot omsorg, empati, medhjälp och ett obegränsat mått av kärlek i förhållande till varandra, var och en till sig själva och allt levande och dött i hela den värld vi lever i.
Till den tiden längtar jag.
Till den tiden när allt är som Gud tänkt sig att det skulle vara
När han skapade hela denna värld.
I väntan på detta.
Vill jag verka.
Så gott jag bara kan.
Bättre och bättre dag för dag
På det sätt som jag tror att Gud tänkte
När han skapade denna värld.
Johannesevangeliet 14:15-21
Melodin är att lyda Herrens bud
Att lyda är att älska
Att älska är att leva som man lär
När vi älskar.
När vi lyder.
När vi lever som vi lär – så vakar Herren över oss, så sänder han den Helige Anden över oss, så fyller han oss med Herrens kraft och med Herrens frid.
När vi fylls med Herrens kraft och Herrens frid
Sprider vi kärlek
Och gör gott
När vi gör vårt yttersta för att göra gott
För att inte misströsta
För att sträva vidare
Till den tid kommer
När alla drabbas av insikten
Att…
Melodin är att lyda Herrens bud
Att…
Lyda är att älska
Att…
Älska är att leva som man lär
Då..
Blir livet annorlunda
Då…
Blir världen annorlunda
Då…
Blir rättvisan rätt för alla och envar
Då…
Kan var och en verka - fyllda av kraft och av frid
Fyllda av Herrens kraft och Herrens frid
Då…
Finns ett riktigt hopp om omsorg, glädje och en obegränsad kärlek i förhållande till allt i vår värld.
Vad är min roll i detta?Vad är din roll i detta?
Vi måste komma till insikt om att vi finns i Herren, och att Herren finns i oss. Att vi är med – i Herrens kraft. När vi insett, sett, känt, varit i detta – vuxit i detta – lär vi oss – måste vi till slut – lära oss att leva som vi lär. Med kärlek och förlåtelse. Ärligt, utan annan vinning än att vi sprider kärlek och omsorg till vår nästa. Med samtal - utan skuld, men med utveckling. Med reflektion - om värden, om ord, om tanke och handling.
Vi måste börja i oss själva – med oss själva. Var står vi? Hur tänker vi? Hur gör vi?
Och kan ditt sätt likställas med mitt sätt? Kan jag lära av dig? Kan du lära av mig?
Ja, det är svåra frågor, men inte desto mindre viktiga frågor.
Det måste börja hos mig. Oss. Var och en av oss. I oss själva. Men samtidigt behöver vi varandra för att kunna börja. Det gör det hela så svårt, men ändå lätt. Vi kan inte finnas, vara alldeles ensamma. Vi måste vara och verka tillsammans. Påverka varandra. Tillsammans. Dra nytta av kraften och friden tillsammans.
Jag vet att du har börjat. Jag har börjat. Men jag, och säkert också du, har en bit kvar att vandra. Vissa dagar känns det bra, åtminstone en stund. Men när jag, eller vi, sedan reflekterar över dagen finner jag att jag tänkt fel, gjort fel eller missat något väsentligt i mitt liv som jag vill leva som Herren tänkt. Det känns ibland oöverstigligt svårt, att lyckas - hur hårt jag än försöker. Det dyker alltid upp en brist. En tanke. En handling. Som inte stämmer med det jag föresätter mig att göra. Det är verkligen svårt. Men samtidigt gläds jag. Jag gläds stort. Åt kraften i budskapet. Och att jag verkligen fylls av kraft. Och jag fylls av frid. Ja, jag har börjat. Jag ser – om än smått dimmigt ibland – och jag gör, dag för dag, små framsteg i min tanke och i min handling. Jag längtar till jag lyckas mer. Tydligare. Så att jag aldrig tvivlar på att det har ett värde. Så att var och en ser att det har ett värde. För dem och för var och en omkring dem.
Då – när jag – och du - inte tvivlar, när var och en omkring mig eller dig ser att och hur det verkar - tror jag att det som börjar hos mig, och hos dig, smittar på vår nästa. Inte på samma sätt, inte på mitt sätt – eller ditt sätt – utan på den människans sätt, och i den människans takt, som ändå påverkas av ditt sätt, och mitt sätt – och Herrens sätt att verka i var och en av oss.
Precis så, som det gjorde när den ende som började – tyckte – eller visste - att det räckte med 11 att sprida budskapet vidare. I tanke. I handling. I aktiva ordalag.
Hur många finns det idag, 2000 år senare, som på motsvarande sätt kan sprida budskapet vidare. I tanke. I handling. I aktiva ordalag.
Hur många tillhör, eller längtar till, den tro vi bekänner oss till – tänk om… Tänk om, vi alla, gjorde aktiv slag i saken – och nyttjade kraften tillsammans, för att skapa Frid på vår jord. Tänk om, vi alla, tydligt – i tanke – i handling – i aktiva ordalag – skulle sprida budskapet vidare till alla och envar. Så – att alla såg det som Herren tänker sig att vi skall se….
Den tanken tilltalar.
Jag inser att var och en ibland oss kan...
Kan tala.
Kan visa kärlek.
Kan lyssna.
Kan lotsa vidare.
Som ett nätverk, där vi månar om varandra. Där vi kan visa varandra så mycket att var och en kan få möjligheten att känna just det som jag känner, och det du känner, här i detta rum – under Herrens tak.
Melodin är att lyda Herrens bud
Att lyda är att älska
Att älska är att leva som man lär
När vi älskar.
När vi lyder.
När vi lever som vi lär – så vakar Herren över oss, så sänder han den Helige Anden över oss, så fyller han oss med Herrens kraft och med Herrens frid.
Det skall komma en tid
När Herren utgjuter sin ande över alla.
Herre
Jag ber dig, du Gode Gud
Hjälp mig att hålla dina bud.
Fyll mig med kraft och handling
att verka för allt gott – och inte emot.
Jag ber dig, att du fyller oss med kraft att verka i din anda
tills den tid kommer
när du utgjuter din ande över alla i vår värld.
Amen
Tema; Den Heliga Anden
Andra årgångens texter
Joel 2:28-29
Herrens ord kommer till Joel;
Det skall komma en tid
Då jag utgjuter min ande över alla.
Era söner och döttrar skall profetera,
Era gamla män skall ha drömmar.
Era unga män se syner.
Också över slavar och slavinnor
Skall jag då utgjuta min ande.
Herren säger –
Det skall komma en tid
I det ser jag en bekräftelse på just det
vi ber om vi våra böner när vi ber Herrens bön -
”Låt ditt rike komma”
En bekräftelse på det vid är lärda av Lukas -
När vi ber herren komma och regera ibland oss – som vi läste i Bönsöndagens texter i mitten av maj, där Lukas 11:1-13, lär oss hur vi skall be.
Det skall komma en tid då jag utgjuter min ande över alla.
I det ser jag den tid när Herren återvänt
Och fostrar och leder
Alla
Utan undantag
I det ser jag den tid
När krig, farsoter, rädsla, ojämlikhet, fattigdom, girighet, hunger, bostadslöshet, och motsvarande sorgeämnen
Förbytts
mot omsorg, empati, medhjälp och ett obegränsat mått av kärlek i förhållande till varandra, var och en till sig själva och allt levande och dött i hela den värld vi lever i.
Till den tiden längtar jag.
Till den tiden när allt är som Gud tänkt sig att det skulle vara
När han skapade hela denna värld.
I väntan på detta.
Vill jag verka.
Så gott jag bara kan.
Bättre och bättre dag för dag
På det sätt som jag tror att Gud tänkte
När han skapade denna värld.
Johannesevangeliet 14:15-21
Melodin är att lyda Herrens bud
Att lyda är att älska
Att älska är att leva som man lär
När vi älskar.
När vi lyder.
När vi lever som vi lär – så vakar Herren över oss, så sänder han den Helige Anden över oss, så fyller han oss med Herrens kraft och med Herrens frid.
När vi fylls med Herrens kraft och Herrens frid
Sprider vi kärlek
Och gör gott
När vi gör vårt yttersta för att göra gott
För att inte misströsta
För att sträva vidare
Till den tid kommer
När alla drabbas av insikten
Att…
Melodin är att lyda Herrens bud
Att…
Lyda är att älska
Att…
Älska är att leva som man lär
Då..
Blir livet annorlunda
Då…
Blir världen annorlunda
Då…
Blir rättvisan rätt för alla och envar
Då…
Kan var och en verka - fyllda av kraft och av frid
Fyllda av Herrens kraft och Herrens frid
Då…
Finns ett riktigt hopp om omsorg, glädje och en obegränsad kärlek i förhållande till allt i vår värld.
Vad är min roll i detta?Vad är din roll i detta?
Vi måste komma till insikt om att vi finns i Herren, och att Herren finns i oss. Att vi är med – i Herrens kraft. När vi insett, sett, känt, varit i detta – vuxit i detta – lär vi oss – måste vi till slut – lära oss att leva som vi lär. Med kärlek och förlåtelse. Ärligt, utan annan vinning än att vi sprider kärlek och omsorg till vår nästa. Med samtal - utan skuld, men med utveckling. Med reflektion - om värden, om ord, om tanke och handling.
Vi måste börja i oss själva – med oss själva. Var står vi? Hur tänker vi? Hur gör vi?
Och kan ditt sätt likställas med mitt sätt? Kan jag lära av dig? Kan du lära av mig?
Ja, det är svåra frågor, men inte desto mindre viktiga frågor.
Det måste börja hos mig. Oss. Var och en av oss. I oss själva. Men samtidigt behöver vi varandra för att kunna börja. Det gör det hela så svårt, men ändå lätt. Vi kan inte finnas, vara alldeles ensamma. Vi måste vara och verka tillsammans. Påverka varandra. Tillsammans. Dra nytta av kraften och friden tillsammans.
Jag vet att du har börjat. Jag har börjat. Men jag, och säkert också du, har en bit kvar att vandra. Vissa dagar känns det bra, åtminstone en stund. Men när jag, eller vi, sedan reflekterar över dagen finner jag att jag tänkt fel, gjort fel eller missat något väsentligt i mitt liv som jag vill leva som Herren tänkt. Det känns ibland oöverstigligt svårt, att lyckas - hur hårt jag än försöker. Det dyker alltid upp en brist. En tanke. En handling. Som inte stämmer med det jag föresätter mig att göra. Det är verkligen svårt. Men samtidigt gläds jag. Jag gläds stort. Åt kraften i budskapet. Och att jag verkligen fylls av kraft. Och jag fylls av frid. Ja, jag har börjat. Jag ser – om än smått dimmigt ibland – och jag gör, dag för dag, små framsteg i min tanke och i min handling. Jag längtar till jag lyckas mer. Tydligare. Så att jag aldrig tvivlar på att det har ett värde. Så att var och en ser att det har ett värde. För dem och för var och en omkring dem.
Då – när jag – och du - inte tvivlar, när var och en omkring mig eller dig ser att och hur det verkar - tror jag att det som börjar hos mig, och hos dig, smittar på vår nästa. Inte på samma sätt, inte på mitt sätt – eller ditt sätt – utan på den människans sätt, och i den människans takt, som ändå påverkas av ditt sätt, och mitt sätt – och Herrens sätt att verka i var och en av oss.
Precis så, som det gjorde när den ende som började – tyckte – eller visste - att det räckte med 11 att sprida budskapet vidare. I tanke. I handling. I aktiva ordalag.
Hur många finns det idag, 2000 år senare, som på motsvarande sätt kan sprida budskapet vidare. I tanke. I handling. I aktiva ordalag.
Hur många tillhör, eller längtar till, den tro vi bekänner oss till – tänk om… Tänk om, vi alla, gjorde aktiv slag i saken – och nyttjade kraften tillsammans, för att skapa Frid på vår jord. Tänk om, vi alla, tydligt – i tanke – i handling – i aktiva ordalag – skulle sprida budskapet vidare till alla och envar. Så – att alla såg det som Herren tänker sig att vi skall se….
Den tanken tilltalar.
Jag inser att var och en ibland oss kan...
Kan tala.
Kan visa kärlek.
Kan lyssna.
Kan lotsa vidare.
Som ett nätverk, där vi månar om varandra. Där vi kan visa varandra så mycket att var och en kan få möjligheten att känna just det som jag känner, och det du känner, här i detta rum – under Herrens tak.
Melodin är att lyda Herrens bud
Att lyda är att älska
Att älska är att leva som man lär
När vi älskar.
När vi lyder.
När vi lever som vi lär – så vakar Herren över oss, så sänder han den Helige Anden över oss, så fyller han oss med Herrens kraft och med Herrens frid.
Det skall komma en tid
När Herren utgjuter sin ande över alla.
Herre
Jag ber dig, du Gode Gud
Hjälp mig att hålla dina bud.
Fyll mig med kraft och handling
att verka för allt gott – och inte emot.
Jag ber dig, att du fyller oss med kraft att verka i din anda
tills den tid kommer
när du utgjuter din ande över alla i vår värld.
Amen
måndag 14 maj 2007
Matteus 28:16-20 (Ordet för Idag Må 2007-05-14)
Ordet för Idag 2007
Matteus 28:16-20
Måndag 2007-05-14
Kommande söndag är Söndagen före Pingst
med tema; Hjälparen kommer
De avslutande orden i Matteus Evangelium. Boken som troligen skrevs 55-65 e kr.
Jesus går mot sitt avslut av sin tid på jorden. Han instruerar sina lärjungar.
De elva efterföljarna såg Jesus, och tillbad honom. Några tvivlade fortfarande. För några tog det lite längre tid, än för andra. För några krävdes det lite mer undervisning, reflektion och samtal. Precis som för oss. En del av oss tror på vad de ser och hör, i ett tidigt skede, och en del kräver tid och reflektion. Vi har alla olika lärstilar och olika sätt – när vi lär, och tar till oss den klokskap som finns. Den klokskap som finns i livet, och i den bok som så många människor på jorden söker näring ur. Den bok som beskriver så oändligt mycket. En bok vars texter genererar så oändligt många tankar.
De elva tilltalade Jesus, och Jesus gick fram till dem. Instruerade. Berättade. ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut till alla folk och gör dem till mina efterföljare.”
Att sprida budskapet. Att berätta om det goda. Att berätta, undervisa – om vad som är vad, och hur vi skall verka. De fick ett stort ansvar, och en stor förmån. Att påbörja spridandet av ordet om den man som sedan påverkat människor i generationer, efter generationer. Det började med elva män. Elva vanliga människor, som satt spår i historien. Som satt spår för oss.
”Gå därför ut till alla folk och gör dem till mina efterföljare. Döp dem in i gemenskapen med Fadern och Sonen och Guds heliga Ande, och lär dem att leva på det sätt som jag har undervisat er om. Och kom ihåg att jag alltid är med er, ända till tidens slut.”
Hur många finns det idag? Som sprider ordet vidare om Jesus, som tillber i det tysta, som talar, som tänker, som gör, som verkar – utifrån tanken att Jesus är den som bär oss, leder oss, för oss framåt i tanke och levnadssätt. Hur många finns det idag?
Hur många finns det idag, som vet, förstår, tror – att Jesus alltid är med oss. Alltid - ända till tidens slut.
Herre.
Tack. Innerligt stort Tack.
För att du låter oss ta del av ordet som berättar hur vi skall leva.
Tack. Innerligt stort Tack.
För att du låter oss förstå att du är med oss.
För att du låter oss förstå att du Alltid är med oss.
Varje Dag, varje Stund.
Amen
Matteus 28:16-20
Måndag 2007-05-14
Kommande söndag är Söndagen före Pingst
med tema; Hjälparen kommer
De avslutande orden i Matteus Evangelium. Boken som troligen skrevs 55-65 e kr.
Jesus går mot sitt avslut av sin tid på jorden. Han instruerar sina lärjungar.
De elva efterföljarna såg Jesus, och tillbad honom. Några tvivlade fortfarande. För några tog det lite längre tid, än för andra. För några krävdes det lite mer undervisning, reflektion och samtal. Precis som för oss. En del av oss tror på vad de ser och hör, i ett tidigt skede, och en del kräver tid och reflektion. Vi har alla olika lärstilar och olika sätt – när vi lär, och tar till oss den klokskap som finns. Den klokskap som finns i livet, och i den bok som så många människor på jorden söker näring ur. Den bok som beskriver så oändligt mycket. En bok vars texter genererar så oändligt många tankar.
De elva tilltalade Jesus, och Jesus gick fram till dem. Instruerade. Berättade. ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut till alla folk och gör dem till mina efterföljare.”
Att sprida budskapet. Att berätta om det goda. Att berätta, undervisa – om vad som är vad, och hur vi skall verka. De fick ett stort ansvar, och en stor förmån. Att påbörja spridandet av ordet om den man som sedan påverkat människor i generationer, efter generationer. Det började med elva män. Elva vanliga människor, som satt spår i historien. Som satt spår för oss.
”Gå därför ut till alla folk och gör dem till mina efterföljare. Döp dem in i gemenskapen med Fadern och Sonen och Guds heliga Ande, och lär dem att leva på det sätt som jag har undervisat er om. Och kom ihåg att jag alltid är med er, ända till tidens slut.”
Hur många finns det idag? Som sprider ordet vidare om Jesus, som tillber i det tysta, som talar, som tänker, som gör, som verkar – utifrån tanken att Jesus är den som bär oss, leder oss, för oss framåt i tanke och levnadssätt. Hur många finns det idag?
Hur många finns det idag, som vet, förstår, tror – att Jesus alltid är med oss. Alltid - ända till tidens slut.
Herre.
Tack. Innerligt stort Tack.
För att du låter oss ta del av ordet som berättar hur vi skall leva.
Tack. Innerligt stort Tack.
För att du låter oss förstå att du är med oss.
För att du låter oss förstå att du Alltid är med oss.
Varje Dag, varje Stund.
Amen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)