Guds hus - Söndag efter nyår...

Söndag efter nyår - 4 januari 2009
Guds Hus

Epistel; Heb 3:1-6
Evangelium; Luk 2:42-52
Psaltaren; 84:2-5
GT; 1 Sam 3:1-10


1 Samulesboken, i Gamla Testamentet, kommer direkt efter den fantastiska boken om Rut. Orden i 1 Sam. 3:1-10 hanlar om att Herren tilltalar Samuel, som till slut hör och förstår. Samuel svarar; Tala, din tjänare hör. I kapitlets forstättning berättar Samuel för Eli om Herrens dom över Eli och hans söner. Eli förlikade sig med Herrens dom genom orden; "Han är Herren, han gör vad han vill."

I Lukasevangeliets 2 kapitel talas inledningsvis om Jesu födelse. Maria lindar sin lon och lägge rhonom i en krubba. En ängel visar sig för några herdar i närheten. Med ord med sig i bagaget som - "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt" besökte de Josef, Maria och det lilla utvalda barnet.

Åren gick och när Jesus var 12 år gammal gick Maria, Josef och Jesus till Jerusalem för påskfirandet. Det hade gjort förr, så det var inte något nytt utan istället en trygg och inarbetad tradition. De firade och gladdes.

När de lämnade Jerusalem stannade Jesus kvar i templet. Ressällskapet missade helt enkelt att Jesus inte hade anslutit. När detta uppmärksammades blev föräldrarna alldeles ifrån sig av oro. Efter tre dagar fann de honom i templet. Nyfiken, engagerad, frågvis och aktiv gav han glädje i templet. Han hade hittat sin plats.

Men - för föräldrarna skapade tilltaget oro. Han bannades och han följde med sina föräldrar hem. Han var en god son och lydde dem i allt.

För Jesus var det inte konstigt att vara kvar i templet. Han förstod inte sina föräldrars oro. För honom var det så självklart. Han var helt enkelt hemma i sin faders hus.

Maria tänkte och begrundade. Hon förstod. Och hon bevarade händelserna och orden i sitt hjärta.

Jesus hade verkligen hittat sin plats. Godhetens plats. I Guds hus. Han växte. Han blev visare. Han vann människors välbehag. Och han vann Guds välbehag.

Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot

Jag förtärdes av längtan

till Herrens förgårdar.

Nu jublar min själ och min kropp

mo den levande Guden.

Sparven har funnit ett rede

och svalan ett bo för sina ungar;

dina altaren, Herre Sebaot,

min konung och min Gud.

Lyckliga de som bor i ditt hus

och alltid kan sjunga ditt lov.

Ps 84:2-5

Herre

Led oss till ditt hus

Till det du har byggt

För vår allas skull

Led vårt sinne till godhetens plats

Till den plats där längtan

efter din stora omsorg gör

oss, var och en, till större och bättre

människor

Amen