onsdag 25 juni 2008

Människan är....

Människan är till sin natur rationell och förnuftig.
Människan bär frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott.

Det är svårt ibland, men valet och den aktiva handlingen är var och ens. Var och ens handling, som en rättighet och skyldighet.

Ibland påverkas vi stort av andras handlingar och våra valmöjligheter blir färre och annorlunda, men visst är valen fortfarande våra egna?

Utgångspunkten måste vara att människan är medveten och råder över sina egna handlingar, och därtill även ansvarig för de handlingar hon gör.

Människan är unik och viktig. Oersättlig, såväl rent faktiskt som i ekonomiska mått. Ingen annan människa får äga, kränka eller skada en annan människa. Så måste det vara.

Varje människa är unik och oersättlig. Varje människa har samma värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller andra förutsättningar i livet. Människovärdet är knutet till existensen, ingenting annat.
´
Människan har såväl fysiska, psykiska som andliga behov. Varje individ har olika behov, i olika tid och i olika skeden genom livet. Dessa behov skall värnas, i varje stund. Av var och en, och för var och en.
´
Den enskilda människan bär ansvar för sitt liv, sina resurser, sina beslut och handlingar. Ansvaret gäller såväl de egna som de gemensamma resurserna, ansvaret gäller också våra medmänniskor. I ansvaret ligger rättvisa i förhållande till oss själva och till varandra, till livet och till vår jord - där ligger också måttfullhet, mod och praktisk klokskap, men även om omsorg och kärlek. Vi behöver begrunda och handla efter detta, i varje stund av våra liv. Detta gäller t ex i kyrkan, i arbetslivet, med familjen och med vännerna, i ensamhet, tillsammans och även i frustrationens ensamhet och sorgetimmar.

I måttfullhetens tanke, av hänsyn till natur och till varandras fortsatta varande på vår jord bör vi, var och en, fundera kring konsumtionssamhället. Vilka varor behöver vi egentligen? Är det något vi kan vara utan? Kan vi använda våra medel, våra resurser på annat sätt - som bättre ger plus till oss själva, varandra och till vår jord?

Människan strävar efter social samvaro och gemenskap. Hon mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande, medmänsklighet och kärlek. Huvudregeln - vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem - är en god och viktig tanke, som vi bör bära med oss varje dag. Denna tanke gäller i alla led, och för varje person. Omtanke, ansvar, kärlek - till dig själv, och till din nästa.
´
Varje människa är av vikt, såväl för sig själv som i den större gruppen. Vi är beroende av varandra, vi kan inte utvecklas i ensamhet. Vi behöver ingå i olika gemenskaper för att bli sedda och kompletterade. Vi behöver utvecklas tillsammans med andra, i olika konstellationer. Utan detta kan vi inte växa. Vi behöver betona varandra, och vi behöver betona gruppen. De båda är av vikt - för just individ och det kollektiv vi tillhör.
´
Människan är till sin natur rationell och förnuftig - men ibland väljer vi fel, begår misstag. Ibland gör vi det medvetet och ibland missar vi en tanke i vårt rationella och förnuftiga tankespår. Vi är ofullkomliga, och vår värld är ofullkomlig. Vi begår alla misstag. För detta måste vi kunna förlåtas. Vi måste också kunna förlåta de, runt omkring oss, som begår misstag. Vi måste kunna hjälpa, hjälpas, att åter hitta rätt och fatta rationella, förnuftiga och omsorgsfulla beslut - för oss själva, för varandra och för vår värld. Vi måste hjälpas åt. Inte i översitteri, inte i beslut över varandra där vi tar bort varandras egna förutsättningar och val.
'
Vi måste hjälpas åt - i syfte att göra denna plats till en bättre plats för oss alla.
´
Herre
Hjälp oss
att skapa gott för varandra
Hjälp oss
att leda oss på rätt stigar
Hjälp oss
att inte göra misstag
som skadar oss själva, varandra och vår jord
Tack, Herre
för att vi får vandra med dig
Amen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar